Det har snöat inatt och det var - 2,3 grader klockan 8.00 och det är molningt. Igår var det Alla Hjärtans Dag eller Valentine Day som en del säger (däribland jag). Här hemma är det inte någon speciell dag, förutom att vi önskar varandra en bra dag. Jag tycker att Alla Hjärtans Dag, Barnens Dag och Djurens Dag är dagar som borde vara alla dagar. Inte någon speciell dag. Nu är det ju tyvärr så att folk bara glömmer bort, och måste påminnas. Sorgligt. Är det så svårt att tänka på barn, djur och medmänniskor? Tycker inte jag, fast jag kanske är en sådan där utdöende ras ... skratt ....Det går fortfarande lätt att låta bli att röka. Jag känner mig så stolt över det. Det har nu på lördag gått 6 veckor. Men nu är Zybanen snart slut, och jag är lite orolig för hur det ska gå utan den. Men ... det är ju viljan det beror på, inte medicinen. Fast den har varit ett jättebra hjälpmedel måste jag säga.

- 14 grader på morgonen, men sen -6 och sol.Det går fortfarande bra att låta bli cigaretterna. Inget svårt alls just nu. Tänk om man nu äntligen ska lyckas.En annars händelse fattig helg. Kanske bättre en en dålig helg .. skratt ...

Klockan är 13.30 och det snöar och är -5 grader.I morse blev en av våra katter överkörd. Det var en blandras mellan bondkatt och Norsk skogskatt. Han hette Pysen och var en kärvänlig katt. Ibland trodde han att han var en hund. Han gick fot och satt fint.Här är han för 10 månader sedan då han var 9 månader, när han leker med kattungar som vi hade då.Han älskade att vara ute och om han inte fick gå ut så kunde han föra liv. Så man kan väl säga så här: Han levde ett lyckligt och fritt liv även om det inte blev så länge.Idag fyller Joakim 6 år. Han är dotterson till min man. Så vi ska åka dit med ett paket. Det är alltid kul att se på när barn öppnar sina paket. Ögonen lyser av förväntan ... och så glädjen när de får något de verkligen har önskat sig.

Imorse hade vi -21 grader ... brrrr. Nu när klockan är 17.40 så är det -12.5 grader. Det var några grader varmare igår och då kom också ett stilla snöfall med stora flingor. Fast dagarna har blivit längre. Har du märkt det? Man blir genast lite piggare av ljuset.Idag firar jag en månad som rökfri. Grattis till mig själv .. skratt... Tycker själv att jag har varit duktig. Fast ibland är det lite dragkamp mellan min vilja på vänster axel och rökkompisen på höger axel. Själv är jag mitt emellan. Har inte haft några häftiga utbrott, och det är jag glad över. För, det är ju inte familjens fel att jag har varit/är rökare. Men .. den sista veckan, har jag varit väldigt rastlös. Har inte kunnat sitta långa stunder och har haft svårt att koncentrera mig. Hoppas att det går över snart ... för röka tänker jag i alla fall inte göra.

Det har nu gått 4 veckor sedan jag tog mitt sista bloss. Kan inte påstå att det har varit lätt hela tiden. Det finns massor av situationer där jag har blivit påmind om rökning. Fast jag måste nog få säga att det har gått lättare den här gången, än de andra gångerna jag har försökt. Kanske beror det på Zyban, en medicin som min familjeläkare skrev ut. Det ska visst blockera något uppe i hjärnan, som gör att jag inte ska känna röksuget. Visst fungerar det. Men det är nog ändå min vilja att sluta som är det viktigaste.Har rökt i 37 år. Det är inte lätt att bryta den vanan. För det är väl det egentligen det är ... en vana. Det är just efter maten eller när jag dricker kaffe som jag saknar cigaretten. Saknar är nog fel ord ..... vanan att ha en cigarett i handen när jag dricker kaffet eller när jag pratar i telefon.Det är viktigt att nära och kära förstår vad man går egenom. Det sista jag vill är ju att inte såra någon av dem. Men ibland kommer det små utbrott emot min vilja, vilka ger mig dåligt samvete. Som sen i sin tur generar att rökbehovet ökar, och som i sin tur ger riktig abstinens, som i sin tur ger flera utbrott .... suck .. listan kan fyllas på hur långt som helst. Men ... egentligen är det dåliga ursäkter, för att få fortsätta röka. Så man får bita ihop och förbanna sig själv för att man var så j .. a dum en gång i tiden som började.Varför började jag röka egentligen? Var det för att vara tuff som mina kompisar? Vet inte, men man ville ju inte hamna utanför gänget. Idag tycker jag själv att jag gjorde det för att jag var feg, hade inte mod nog att stå för vad jag själv ville. Bryta gäng stilen.Det känns skönt att jag har stöd ifrån min kära familj och kära vänner. De peppar mig hela tiden, och det känns så skönt. Att det bryr sig om lilla mig.